De är unika i världen och ett litet företag som på 12 år har vuxit sig stort. Vidilab är idag Nordens största veterinärmedicinska laboratorium med inriktning på parasitologisk träckprovsdiagnostik.
En tickande bomb
– Djur dör inte av lite mask i magen, det är vi människor som tycker det är äckligt, menar Bitte Ljungström, biomedicinsk analytiker och vd på Vidilab. Parasiter är ingen vanlig dödsorsak hos svenska hästar.
Ökande resistensutveckling hos parasiter och maskar mot avmaskningsmedel är en tickande bomb. För att motverka detta bör provtagning ske både innan och efter utförd avmaskning.
Träckprover är i första hand för att övervaka friska hästar och hålla nere smittrycket ut på markerna. Om hästen behöver avmaskas eller inte beror inte enbart på EPG-talet utan måste läggas samman med hästens ålder, typ av hage, årstid, antal och ålder på hagkompisar, tidigare provresultat och eventuellt andra faktorer.
För en sjuk häst tolkas inte provsvaret på samma sätt som för en frisk häst. En häst som mår dåligt där veterinären misstänker parasiter kan ha låga värden på provet eftersom en del maskar endast påverkar hästen i tidig utveckling där de ännu inte urskiljer ägg.
Träckprovet är ett sätt för veterinären att ställa diagnos och därmed avgöra om hästen behöver avmaskas. Andra sätt är att mask hittas i träcken (dessa går att skicka in utan kostnad för arbetstämning till Vidilab) eller att hästen uppvisar symptom.
Det är mycket viktigt att du har en parasitkunnig veterinär som hjälper dig att tolka provsvaret.
– Fyra av fem avmaskningar är onödiga och bidrar till en ökad resistens, säger Bitte.
Låda med allt – en innovation
I mars år 2005 föddes en idé, kollamaskenlådan, efter en engelsk förlaga. På bara tre månader utvecklade, tillverkade och sålde Vidilabs grundare Bitte och Mikael in sin nya produkt hos två stora kunder. Även om det inte var lätt minns Mikael:
– I början blev vi betraktade som idioter. Alla avmaskade traditionellt och förstod inte alls vitsen med att ta prov.
Ett par år senare kom en EU-lag om receptbeläggning för ett 30-tal läkemedel till livsmedelsproducerande djur. Däribland avmaskningsmedel till gris, får, häst och nötkreatur. Fler och fler började ta träckprover och år 2009 blev en viktig milstolpe för Bitte. Hon fick då sin uppfinning kollamasken placerad i Tekniska museets samlingar för kvinnlig innovation.
En del är fortfarande skeptiska
Största anledningen till att vi avmaskar våra hästar i Sverige är för att inte få ett högt antal smittfarliga larver på betena. En del hästägare och även veterinärer är ändå skeptiska till tillförlitligheten i träckprovsdiagnostik. Röster som: ”Hästen tunnar ur och är matt i pälsen men provet visade inga parasiter” hörs ibland.
– Även den finaste häst kan ha mask, säger Bitte. Missförstånd och okunskap är vanliga, problemen kan lika gärna bero på helt andra faktorer som stress exempelvis. Det är inte säkert att det yttre talar om hur parasitstatus är inuti hästen.
Unik kompetens
Innan Bitte startade Vidilab deltog hon i studier publicerade i hela världen. Flera av de tekniker som används på Vidilab är också världsunika. Mikael påpekar dock att den allra mest unika kunskapen sitter i ögonen. Äggen har olika skikt och trots små olikheter kan de se likadana ut.
– Första 20 000 proven är svåra sen börjar man kunna se skillnad, säger Mikael.
För att säkra kompetensen ytterligare har Vidilab ett nära samarbete med SVA och är tillsammans med dem de enda två laboratorierna i Sverige som är ackrediterade av SWEDAC. Det innebär att laboratoriet årligen kontrolleras av en yttre instans.
Ring eller maila labbet om du har frågor 0171-441260, provsvar@vidilab.se
