Foder – Analysinformation

Torrsubstans (TS)

Alla typer av foder innehåller en mindre eller större mängd vatten. Torrsubstansen anger hur mycket av fodret som inte är vatten och presenteras oftast i procent. Genom att redovisa näringsämnen på torrsubstansbasis kan man t.ex. jämföra olika foder med varandra. Detta är användbart i bland annat foderstatsberäkningar, vilket är anledningen till att många näringsanalyser idag redovisas i gram/kg TS

Energi

Energi anges i näringsanalyssammanhang i enheten megajoule (MJ). Det finns några olika sätt att tänka kring energiinnehåll. Man kan redovisa den totala mängden energi som finns i ett foder och då kallas den för bruttoenergi. Bruttoenergi är inte så intressant då den bara anger hur mycket energi som frigörs om man eldar upp fodret. Det mer intressanta är hur mycket energi i fodret som kan utnyttjas av djuret som äter det. Därför är omsättbar energi ett bättre mått. Omsättbar energi är bruttoenergin minus den energi som försvinner med urin, träck och gaser. Hur mycket ett djur kan utnyttja av energin i ett foder skiljer sig mellan djurarter. En ko har ju fyra ”magar” och idisslar (tuggar om fodret) medan en häst använder blindtarmen för att utvinna energi ur fodret. Därför kan samma foder ha olika mängd omsättbar energi (antal MJ/kg ts) för hästar respektive kor.

Råprotein och smältbart råprotein

På liknande sätt som energi kan även proteininnehållet redovisas på olika sätt. Råproteininnehållet är den totala mängden kväve ett foder innehåller multiplicerat med 6,25. I värdet smältbart råprotein har man tagit hänsyn till proteinets smältbarhet i djurslaget. Detta beräknas genom att multiplicera med en specifik smältbarhetskoefficient.

NDF

NDF står för neutral detergent fibre. Denna analys beskriver hur mycket cellväggar ett foder innehåller och är ett vanligt sätt att mäta fibrer i grovfoder. Idisslare och hästar kan utnyttja en ganska stor del av NDF som energikälla

Vad betyder AAT och PBV?

Aminosyror absorberade i tarmen (AAT) och proteinbalans i vommen (PBV) är mått som används inom idisslarnutrition. AAT beskriver andelen aminosyror som idisslaren kan ta upp ur fodret. Proteinbalansen i vommen talar om vilken balans det är mellan vomlösligt protein och lättlösiga kolhydrater.
Kvot råprotein/ omsättbar energi häst

Kvoten anger förhållandet mellan råprotein och energi i fodret och används i hästfoderstater där proteinbehovet ofta anges per energienhet.

Socker

Lättlösliga kolhydrater, eller ”socker” består av några olika sockerarter där de vanligaste är sukros (vanligt socker), glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Alla smakar sött och ger snabb (omedelbar) energi. För mycket socker i foder till hästar kan ge upphov till ”vällevnadssjukdomar” som fetma och diabetes typ 2.

Foderstatsberäkning

Näringsbehov varierar mellan individer och beror på djurets tillstånd, växande eller hårt arbetande djur har högt näringsbehov medan vuxna djur utan höga prestationskrav klarar sig på mindre. För att göra en foderstat krävs att man har kännedom om alla ingående foder som djuren får. Vidilab ger därför inte ut några generella utfodringsrekomendationer. För hjälp med foderstatsberäkning rekommenderar vi kontakt med lantbruksrådgivare.